mitt i midsommar

Jag är hemma, i min barndomsstad. Små gator ringlar sig runt torget och välkända ansikten dyker upp, jag borde känna mig säker på mina steg, men jag tvekar..ser mig om och tvekar. Är rädd, för vad folk tänker. Vem har jag blivit sen sist?

Jag är hemma, men hör ändå inte hit..för hemma har blivit på väg, till något annat, alltid med en förväntan, en dröm om något som är lite bättre. För hemma är inte här, inte där jag bor, hemma är bortom all tvivel. Dit jag inte kommit än, så jag måste fortsätta vara på väg för att komma hem.. någon gång..

men jag tog mod till mig. å du svarar inte, varför svarar du inte, varför gör det mig så ont att du inte svarar?

.......................................................................................

Två spindlar i taket, som kryper.

För långt ifrån, för att kännas.

Två spindlar i taket, närmar sig trevande.

För att sedan vända sig bort.

Kryper först sakta in för nära, men ändå för långt bort..

-05